Jobbvecka.
Denna veckan är det s.k kubendagar på förskolorna, personalen är på utbildning. Så jag hoppar in extra denna veckan. Idag har vi påskpysslat och varit ute mycket. Tur var väl det för som det regnar och blåser nu så gissar jag att morgondagen blir likadan. Nu ligger hundarna och jag i sängen, jag ska läsa lite i min bok, har börjat läsa Anne Holt- det som tillhör mig. Än så länge är den okej även om historien är hemsk. Tidigare läste jag Johan Theorin-skumtimmen. Den kan jag rekommendera. Imorgon blir det jobb mellan 9-17 på en 3-5års avdelning, länge sen nu:) god natt på er!
Förlovade..
På alla hjärtans dag beställde vi ringar och i lördags åkte vi ut till Madesjösjön med våra mopsar. Vi tog med fikakorg och kaffe och tänkte mysa i det fina vårvädret. När vi kom fram så glömde jag filten i bilen så jag gick tillbaka till bilen medan Micke gick i förväg. När jag kom tillbaka hade han ställt sig med solen i ryggen och vattnet glittrandes i bakgrunden. Han tog mina händer och sa några fina ord och så avslutade han med att ställa sig på knä och ställa den magiska frågan'' vill du gifta dig med mig'' ? Det kunde inte varit mer perfekt!Även om vi gemensamt bestämt oss för att förlova oss så trodde jag inte att han den dagen skulle gå ner på knä. Behöver jag säga att jag grät när jag sa ja hihi..
Härlig helg!
Det har varit en toppenhelg med ett lite tristare avslut då jag idag vaknade med feber och en begynnande förkylning. Det går helt enkelt inte att slappna av för då är det kört:) solen skiner och det börjar bli riktigt varmt ute, igår åkte vi till Madesjösjön med hundarna och en fikakorg. Dagen kunde inte varit bättre:)
Lördag morgon.
Den senaste veckans största skillnad var att Micke visst hade brutit båtbenet i förra helgens hockeymatch. Till en början blir det 4 veckors gips, sen röntga igen och så ev på med nytt gips. Troligen blir det nytt gips eftersom läkaren sa upp till 12 veckor i gips. Det kom inte precis i rätt läge med tanke på att vi håller på att flytta ur mammas lägenhet, Mickes mormor ska flytta, Krille har högsäsong på Däck City och Micke brukar hjälpa till där. Vi köpte ju båt i somras med och innan den kan sjösättas skulle den slipas och målas. Ja listan kan göras lång, men vi tar en dag i taget.. Det går ganska bra ändå, det kunde varit värre. Huvudsaken är att det läker som det ska så han inte riskerar att få kronisk värk.. Nu ska han åka och jobba första dagen och se hur det går, han har fått andra arbetsuppgifter. Pappa och jag ska hem till mammas lägenhet. Hej på er!
Ny vecka.
Förra veckan bara susade förbi.. Jag var hos läkaren med mitt huvud och det var spänningshuvudvärk som ska tränas bort med avslappningsövningar. Mamma kom till korttiden i fredags, så jag var där och tog emot henne sen var Micke och jag där på kvällen och lämnade lite saker. Lördagen jobbade jag några timmar med Malin, himla skojigt:) igår var jag hos twinsen och Mickes mamma var med och gosade med dem. Efter det var jag i mammas lägenhet och röjde lite, det är inte så lite hon har samlat på sig.. Idag ska lägenheten visas så förhoppningsvis tar han den. Nu ska jag upp till pappa med mopsarna.
Uppe med tuppen.
Micke har börjat powerwalka på morgonen så han stiger numera upp kl 5 eller nåt.. Enzo fattar inte riktigt att det är himla tidigt så han börjar vakna tidigare och tidigare nu. Idag var det uppstigning innan sju och jag som har självstudier.. Hann dock bara vara vaken i några minuter innan huvudvärken från helvetet var tillbaka:( får väl avvakta denna veckan innan jag ringer farbror doktorn.. Gissar på att det är spänningshuvudvärk men jag känner mig inte direkt stressad så jag fattar inte vad det ska vara bra för liksom hehe.. Nu blir det snart promenad med hundarna och sen plugga en stund. Förhoppningsvis blir det lite promenad med twinsen och Jennie. Sen träffa Carro en sväng med:)
Tisdag
Idag ska vi ha vårdplaneringsmöte inne på sjukhuset. En från kommunen kommer och ska diskutera vad det blir för boende för mamma framöver. Ska bli skönt att få det ordnat så lägenheten kan sägas upp och rensas. Vet inte om jag har en inre stress pga allting men i fyra dagar nu har jag haft grym huvudvärk som går från nacken och uppåt. Idag är inget undantag:( ska ut med hundarna nu och hoppas på att lite frisk luft hjälper.. Hej på er så länge.
Vacker vårdag
Just nu sitter jag ute i trädgården och njuter av årets första kaffe utomhus. Helt underbart! Hundarna har varsitt gigantiskt märgben som de glatt mumsar på. Precis nyss flög två fjärilar virvlandes förbi, så nu är våren här på riktigt.. Som vi har längtat.. Idag ringde svärfar och bjöd med mig in till Kalmar så vi hälsade på Micke och gick lite i affärer. Tog en fika och innan vi åkte hem blev det en glass i solen, det är alltid lika trevligt att umgås och kackla en stund. Ikväll ska jag jobba några timmar, det är ihop med Elin så jag tänkte köpa lite fika eller godis till oss. Det går lite lättare att jobba då:)
Länge sen sist.
I sorgens tecken gick januari då vi fick veta att mammas bröstcancer( som hon blev diagnostiserad med i december 2011) hade spridit sig och hela hon är full av denna fruktansvärda sjukdom cancer.Hon vårdas just nu på sjukhus men tanken är att hon ska få komma till ett boende den sista tiden nu framöver..Allt har gått så otroligt fort så jag kan inte fatta att det är sant.Innan har vi suttit och pratat och längtat så efter Jennies&Krilles första barn och sen vänds allt upp och ner i ett svep.Jag har hållt ihop och inte låtit sorgen ta över men idag var mamma ledsen och vi skulle ha läkarsamtal där vi diskuterade hur vi ska göra med boendet och så framöver, och då började tårarna rinna.Mamma pratade om Mickes och min resa till Mexico när jag tar min examen, hur mycket vi förtjänar den efter 3,5års hårt slit med skolan och jobb och hon önskade oss all lycka i våra liv.
Jag vill inte gråta inför mamma, men när hon började gråta så var det svårt att låta bli..Hur orkar man planera för sin mammas sista tid i livet?
Vår relation har inte varit en dans på rosor men det här önskar man inte sin värsta fiende kan jag lova..Hur saker och ting än har varit så har jag har alltid haft en bild i huvudet om hur vi ler tillsammans när jag visar mitt examensintyg, min förlovningsring, min vigselring, visar ultraljudsbild, en växande mage och allt annat som vanligen hör livet till..Och nu kommer jag inte att få dela allt det med henne och det känns väldigt sorgligt och mitt hjärta gör så fruktansvärt ont när jag tänker på det.Men jag är så otroligt tacksam för att hon fått träffa mina syskonbarn, att hon har fått uppleva att få hålla dem och att se på dem.Det kommer jag att minnas resten av mitt liv, hur hon längtade så efter dem när de låg i Jennies mage och hur glad hon är för dem nu.Mitt i allt elände infinner sig en väldigt stor tacksamhet för allt det där som man kanske inte annars skulle lagt så stor vikt vid.Jag är mer tacksam för allt fint som jag får uppleva och det sägs ju komma något gott ur allt så jag försöker hålla fast vid det..
