För en stund sen satt jag och tittade på min lilla mopsvalp Enzo 4 månader.Han försökte klia sig bakom örat och trillar baklänges och hamnar på rygg, jag börjar gapskratta och när han kommer upp igen så sitter han och viftar hysteriskt på svansen samtidigt som han vrider på huvudet när han tittar på mig som skrattar.Då kommer Ozzy som undrar vad som är så roligt och då utbryter ett glädjerus så dammtussarna flyger:) Livet är bra härligt ibland, jag älskar mina hundar!Samtidigt som man kan bli galen på dem ibland när de håller på så räcker det med något så litet som en svansviftning för att man ska smälta och glömma allt elände i världen<3